I Skebobruk är vi lyckligt lottade att ha 3 stilrena busskurar av glas - visstnog s.k. 'pansarglas'. Vid infarterna står ståtliga pelare i glas - med belysning under den mörka tiden. Men de här konstruktionerna gillar inte marodörer som rör sig längs väg 76. Än krossas busskurarna, än ljuspelarna. Jag kan inte tänka mig att några av våra egna ungdomar skulle göra sig skyldiga till denna förstörelse, som kostar massvis av pengar varje gång kurarna skall få nya väggar - nej det är nog kringstrykande småbusar som avreagerar sina frustrationer i vår by och på många andra håll!
I Värmland och Dalsland ser man ofta busskurar uppförda av timmer av olika dimensioner som kräver medhavd motorsåg och yxa för att rivas av 'buset'. Även om dessa kurar inte är lika modernt stilrena som våra av glas blir de säkert på sikt mycket billigare för de vägansvariga. Förslag till våra myndigheter: ta in en offert för upphandling av busskurar i timmer! Ställ upp dessa nästa gång glaskurar krossats. Så blir det efterhand pengar kvar till många fler kurar vid alla de hållplatser där resenärerna i dag får stå utan något skydd i ur och skur, snö och blåst och vänta på försenade bussar. Och så gynnas inhemsk industri - glastillverkningen är ju huvudsakligen utlandsägd!
Reflektioner om ROSLAGENS FRAMTID
måndag 20 juli 2009
tisdag 14 juli 2009
Järnvägar - varifrån till vart?
Diskussionen om järnvägsspår verkar blossa upp igen. Nu verkar temat ha bytt karaktär - inte o m Norrtälje skall ha en järnvägsförbindelse med Stockholm men var denna skall dras. Roslagspilen skulle vara en förlängning av Roslagsbanan från Österåker/Åkersberga och mot detta står det snart 30-åriga temat om en förlängning av Kårstaspåret till Rimbo.
Sett ur de norra kommunala 'utmarkernas' synvinkel ter sig det förra alternativet tämligen ointressant.Härifrån skulle man knappast ha någon nytta av en ytterligare förbindelse mellan Stockholm och centrala Norrtälje. Centralorten har nu 74(!) bussturer i dygnet med Stockholm - i vardera riktningen. Däremot bör kanske stora delar av vägtrafiken inom 15-20 år ersättas av tåg - enligt schweizisk modell.
Centrala Norrtälje har ca 17000 av kommunens 57000 invånare. I stort sett lika många bor norr om linjen Rö - Älmsta och denna invånargrupp är tämligen diskriminerad i fråga om kollektivtrafik! Ur vårt nordliga perspektiv skulle därför ett spår till Rimbo och förlängt till Hallstavik vara en mera logisk långsiktig lösning.
Nu har också i Uppland höjts röster för dragning av ett sydligt spår från Hargshamn
- förmodligen avseende persontrafik - för transport av gods går i dag via Tierp.
Borde inte de trafikansvariga i de berörda länen sätta sig ner och begrunda att den bensindrivna bilen om kanske mindre än 15 år är en lyx som få kommer att ha råd med.
Jag rekommederar att transportansvariga och flera skikt av politiker gör en studieresa till Schweiz och tar lärdom av schweizarnas förutseende planering av sin spårtrafik. För ett antal år sedan bestämde alla kantonerna att man skulle knyta samman alla landets städer med järnvägar med en turtäthet om 1 timme. När det målet var nått höjde man turtätheten till ½ timme. Nu kan varje person som fyllt 16 år köpa en billig årsbiljett som gäller obegränsat i hela landet - ledsagade barn åker gratis! Med denna möjlighet blir dyrbara körkort och dyrt bilande måttligt intressant och onödigt för de flesta. Det kan man kalla m i l j ö m e d v e t e n politik.
Jag hör eller ser inte några sådana förslag från våra miljöprofilerade politiker.
Visst kan man framföra invändningar och peka på geografin. Men på halva Sveriges yta bor endast 2% av landets befolkning. Man kan inte direkt kopiera de schweiziska besluten - men om man i detta land v e r k l i g e n vill vara miljöledande måste infrastrukturens framtida utbyggnad söder om linjen Gävle/Karlstad ske på spår. Ca 90% av befolkningen bor söder om denna linje på ca 1/3 av landets yta. Där spåren slutar kan den framtida eldrivna bilen ta vid, men den eldrivna 'folkbilen' ligger utvecklingsmässigt långt borta i tiden.
Vem vill trycka på knappen för verklig miljövänlig transportpolitik? Energiskatter, miljöavgifter och liknande pålagor är ett fantasilöst, konserverande och förlegat byråkratiskt tänkande som inte hedrar någon med genuint miljöintresse!
Sett ur de norra kommunala 'utmarkernas' synvinkel ter sig det förra alternativet tämligen ointressant.Härifrån skulle man knappast ha någon nytta av en ytterligare förbindelse mellan Stockholm och centrala Norrtälje. Centralorten har nu 74(!) bussturer i dygnet med Stockholm - i vardera riktningen. Däremot bör kanske stora delar av vägtrafiken inom 15-20 år ersättas av tåg - enligt schweizisk modell.
Centrala Norrtälje har ca 17000 av kommunens 57000 invånare. I stort sett lika många bor norr om linjen Rö - Älmsta och denna invånargrupp är tämligen diskriminerad i fråga om kollektivtrafik! Ur vårt nordliga perspektiv skulle därför ett spår till Rimbo och förlängt till Hallstavik vara en mera logisk långsiktig lösning.
Nu har också i Uppland höjts röster för dragning av ett sydligt spår från Hargshamn
- förmodligen avseende persontrafik - för transport av gods går i dag via Tierp.
Borde inte de trafikansvariga i de berörda länen sätta sig ner och begrunda att den bensindrivna bilen om kanske mindre än 15 år är en lyx som få kommer att ha råd med.
Jag rekommederar att transportansvariga och flera skikt av politiker gör en studieresa till Schweiz och tar lärdom av schweizarnas förutseende planering av sin spårtrafik. För ett antal år sedan bestämde alla kantonerna att man skulle knyta samman alla landets städer med järnvägar med en turtäthet om 1 timme. När det målet var nått höjde man turtätheten till ½ timme. Nu kan varje person som fyllt 16 år köpa en billig årsbiljett som gäller obegränsat i hela landet - ledsagade barn åker gratis! Med denna möjlighet blir dyrbara körkort och dyrt bilande måttligt intressant och onödigt för de flesta. Det kan man kalla m i l j ö m e d v e t e n politik.
Jag hör eller ser inte några sådana förslag från våra miljöprofilerade politiker.
Visst kan man framföra invändningar och peka på geografin. Men på halva Sveriges yta bor endast 2% av landets befolkning. Man kan inte direkt kopiera de schweiziska besluten - men om man i detta land v e r k l i g e n vill vara miljöledande måste infrastrukturens framtida utbyggnad söder om linjen Gävle/Karlstad ske på spår. Ca 90% av befolkningen bor söder om denna linje på ca 1/3 av landets yta. Där spåren slutar kan den framtida eldrivna bilen ta vid, men den eldrivna 'folkbilen' ligger utvecklingsmässigt långt borta i tiden.
Vem vill trycka på knappen för verklig miljövänlig transportpolitik? Energiskatter, miljöavgifter och liknande pålagor är ett fantasilöst, konserverande och förlegat byråkratiskt tänkande som inte hedrar någon med genuint miljöintresse!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)