Norrtälje - en skuta som ligger för ankar

Norrtäljes invånare står inför ett vägval som får effekter på de flestas livsstil - boende, närmiljö och resande. Makthavarna arbetar i dag med planer som ändrar kommunens speciella karaktär. Hotet mot dagens strukturer är landsbygdens snabba förändring. En nedmontering har pågått i flera år – i ärlighetens namn inte enbart i Norrtälje men i hela landet – och inte enbart genom politiska beslut - men av andra skäl. Postkontor har stängts, bensinmackar läggs ner, butiker stängs, allt i samhällsekonomins namn. Den senaste fasen är att stänga skolor; igen av ekonomiska motiv! Och vilka har drabbats? Jo landsbygdsbefolkningen. Alla på landsbygden. Barnfamiljer,  äldre och unga. Allas situation påverkas - över 300 barnfamiljer i Norrtälje om de hotade mindre skolorna stängs.

(M) och (C) har, i ivern att utveckla centralorten, envist hävdat att landsbygden växer och att stadskärnan måste utvecklas för att upprätthålla servicenivån i kommunen.  Detta är fel och vilseleder kommuninvånarna!  ”Översiktsplan 2040” innehåller samma faktafel. Landsbygden i Norrtälje kommun har i flera år haft en minskande befolkning. Under de senaste fem åren har kommunen ökat med i genomsnitt endast 204 personer enligt SCB-statistiken på kommunens hemsida. En tillväxt om bråkdelar av en procent några tiotal mil från huvudstaden måste betraktas som förnedrande stagnation – vi är inte norrländsk landsbygd! Något har gått alldeles fel med en politik som uttalat skrytsamma tillväxtmål till 80 000 – senare reviderade till 77 000 i Översiktsplan 2040. Med en ”strukturplan” för hamnen och 5000 boende vill man förvandla centrum till en sovstad.  Länets regionplan, kommunens översiktsplan - ÖP2040 - och ”Strukturplanen” för hamnområdet inriktas ensidigt på en förtätad sovstadsstruktur. Kostnaderna för alla nödvändiga åtgärder som drabbar kommunen uppskattas till 650 miljoner kr - innan detaljerade planer för bostadsbyggandet finns! Kommunala kostnadsuppskattningar håller aldrig - kostnaderna kan hamna på 1 miljard. Allt på bekostnad av en redan försummad och allt tydligare diskriminerad landsbygd.

Det är bråttom att välja en ny politik - och snarast och tydligt ta ställning till den framtida utvecklingen. Vill vi att kommunen skall behålla sin nuvarande karaktär med en centralort, ett antal större och mindre men aktiva tätorter och en varierad, levande landsbygd där 40 000 personer valt att bo. Alternativet är en tynande landsbygd när kommunen nu så ensidigt fokuserar på en komprimering och förtätning av staden. Kommunen måste frigöras från styrningen från Stockholms stad och Landstinget. När kommunens ledning tror att tillväxten kommer med ökat bostadsbyggande har man i grunden fel.  Byggbranschen bygger när det finns en efterfrågan på bostäder och dagens konjunkturperspektiv pekar inte på någon efterfrågebelastning i Norrtälje. En viss efterfrågan av hyresrätter prioriteras inte av byggbolagen. Dessutom pågår en segregeringspolitik där kommunen förlägger olycksdrabbade flyktingar och andra grupper till socialt, skattefinansierat boende i Hallstavik.

Här möter ett annat tillkortakommande – att stimulera företagande för att skapa arbetstillfällen.  Nya företag är nyckeln till tillväxt när stora företag drar i bromsen, men kommunen saknar en strategi . Vid varje möte i Hallstaviksnätverket upprepas  svaret ”det finns inte resurser”! Om kommunen satsade samma resurser på konsulter till näringslivschefen som på de överdimensionerade teoretiska bostadsplanerna skulle det snart bli en annan tillväxtkurva! Tänk större! Tänk i vidare vyer! Ett fält med en dragracingbana är ett snävt perspektiv. Tänk i stället på utställningar av lantbruks-och skogsbruksmaskiner, tänk mässor för alla typer av rullande fordon på det som så ensidigt kallas dragracingbana. Dragracing är aktuellt några få dagar om året. Resten av året är fältet fritt för andra evenemang. Tillväxt och lokal sysselsättning behöver visioner och ett nytänkande. Kommunen har också länge varit kallsinnig till utveckling och produktion av biogas o.a. biobränslen . Varför denna tröghet i en eko-kommun när förslagen finns? Är vi en eko-kommun mer än till namnet?

Att kommunen hävdar låg arbetslöshet är ett hån mot de nästan 40 % av arbetskraften - 8000 personer som måste använda 600-800 timmar om året till ett jobb utanför kommunen. Pendlingsbehovet måste minskas med mera lokal sysselsättning. Finns det en strategi för att locka hit framtidsinriktade kunskapsföretag. Svar – nej. Vilket företag vill flytta hit om man inte kan erbjuda välutbildad ung arbetskraft. Nej, år efter år är Norrtäljes dåliga ranking i riksjämförelserna en bromskloss för att locka välutbildade unga barnfamiljer som vill placera sina barn i goda skolor. Ett moment 22 som politikerna inte lyckats lösa på årtionden, och endast hänvisar till dålig studietradition. Visionslöst. Utan en framtidsinriktad plan för skolan ändras inte ”studietraditionen”. Norrtälje behöver en ny politisk ledning med visioner för framtiden och en strategisk plan för ett framgångsrikt samhälle med god tillväxt. Tyvärr är Översiktsplan 2040 mest en geografisk beskrivning av en förväntad utveckling – men passiv och utan definition av vilka åtgärder som behövs för att nå målen. Det behövs en dramatisk förändring i styrningen av kommunen.