Tretton engagerade medborgare i Norrtälje kommun har i en skrivelse till kommunens styrelse framfört synpunkter på hamnområdets framtida utformning. Tanken är att förhindra att hamnen blir en kopia av Hammarby sjöstad i Stockholm - i bilden - vilket förespeglats i kommunens första presentation av strukturplanen. Skrivelsen återges i sin helhet nedan.
Till Kommunstyrelsen i Norrtälje Kommun
Till Kommunstyrelsen i Norrtälje Kommun
Kommunhuset
Estunavägen 14
761 28 NORRTÄLJE
NORRTÄLJE HAMN – ett levande centrum i Roslagens huvudstad
Plan- och bygglagen från den 2 maj 2011 anger följande tydliga ramar för användning av mark, vatten och byggande:
1 Kap § 1. I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggnader. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.
1 Kap § 2. Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag.
2 Kap § 6… Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.
Vi, undertecknade norrtäljebor, vill härmed kraftigt betona nödvändigheten av att lagens intentioner och bokstav tillämpas vid den pågående utformningen av hamnområdet.
Historiskt har Norrtälje vuxit fram som en marknads- och handelsplats mellan en vidsträckt skärgård och ett produktivt jordbrukslandskap. Hamnens betydelse fick sitt speciella erkännande när Gustav II Adolf dels förlänade orten stadsprivilegier 1622 och dels rättigheterna att idka fraktseglation till Baltikum och Finland.
Dessa rättigheter gav ett viktigt uppsving för ortens näringsliv och handel och för den omgivande landsbygden. Gevärsfaktoriet, Pythagoras och olika industrier under senare århundraden drog nytta av sjöfarten och Norrtälje växte i betydelse – främst som hamnstad.
Hamnen har varit ett politiskt icke-projekt i flera årtionden. Vi välkomnar kommunens förslag till ny detaljplan. Efter många medieinlägg av privatpersoner, föreningar och politiker för en varsam omdaning av hamnen som ett gemensamt ”vardagsrum” för kommuninvånarna, förvånar dock den preliminära planens starka fokus på boende med upp till 1350 bostäder – huvudsakligen i flervånings- och höghus.
Vår vision är att hamnområdet i första hand återskapas till en levande, varierande och modern marknadsplats. Ett kommuninvånarnas gemensamma utrymme fyllt av aktivitet. Fritidsaktiviteter blandas med teater, musikscener och andra kulturyttringar. Flexibla utrymmen skapas för hantverk med anknytning till skärgårdens fiske och båtbyggeri. Specialiserade butiker med skärgårdens och den omgivande landsbygdens närproducerade produkter bidrar till hamnens attraktionskraft. Möjligheter till parkering måste inplaneras för såväl hamnområdets behov som för de tusentals besökarna som bekvämt skall kunna nå verksamheterna i stadskärnan. Konkurrens med innerstadens affärer minimeras och de nya affärstyperna kompletterar och stärker utbudet i stadens centrum som nu långsamt utkonkurreras av utkanternas köpcentra. I bebyggelsen bör även anpassas kontor och lokaler för moderna verksamheter. När de ovan skisserade gemensamma, allmänna ytorna och byggnaderna detaljplanerats kan bostadsbyggandet planeras in.
När hamnområdet omformas och anpassas till tidens krav anser vi att bostäder inte får byggas som en ”mur” av höghus mot kajen som hittills visualiserats. Planavdelningens tidigare argument om oönskad skuggeffekt av silorna på bakomliggande bebyggelse är lika relevant för andra höga hus. En varierad blandning av bostäder bör skapas – för alla åldersgrupper – unga, barnfamiljer, medelålders och pensionärer. Detta ställer stora krav på planeringen av bostadsbeståndet – lägenheter som bostadsrätter, som hyresrätter, som bostadskooperativ, radhus, villor och så vidare. De lägsta byggnaderna bör stå utmed kajen och högre hus byggas mot norr från kajen.
Vi anser nu att kommunen bör ta sitt ansvar för markens användning och tillämpa sitt planmonopol. Hamnområdets nya utformning får inte dikteras av markägare och byggföretag. Kommunen – alla invånare – äger en väsentlig del av marken i området. Kommunen har möjlighet till markväxling med de privata markägarna för att balansera markanvändningen. För en sammanhållen lösning av hela hamnområdet med Societetsparken och hamnens tillgänglighet till fots, med cykel, med bil, med båtar och fartyg anser vi att en fortsatt visionär dialog, fri från ekonomiska låsningar är väsentlig. Det gäller en plan att förverkligas över 10 – 20 år, men med en effekt på många generationer framöver.
Inom området finns ett antal byggnader med högt bevarandevärde, ritade av kända arkitekter. De värdefulla byggnaderna bör restaureras till det yttre och anpassas för ovan skissade verksamheter. Den del som återstår av arkitekten Drangers sädesmagasin – populärt kallat ”Rosa Sädesmagasinet” – kan konverteras till kulturhus och/eller ett önskvärt hamnnära Roslagsmuseum. Zinska villan som innehåller ”Brännäsgården” – från 1700-talet residens för traktens häradshövding och senare stadens borgmästare – bör renoveras och anpassas för lämpliga aktiviteter.
Målsättningen för den nya detaljplanen bör vara att återställa Norrtälje som Roslagens huvudstad. Med rätt utformning kan hamnen bli den intressanta besöksplats som kan fungera som motor och skapa önskad ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt.
”Bygget av en stad eller stadsdel är ett projekt med bestående konsekvenser för ett stort antal människor över flera generationer. Hur husen, kvarteren, gatorna och parkerna ska dimensioneras och utformas bör därmed inte bestämmas av de kortsiktiga exploateringskostnaderna utan av de långsiktiga sociala, ekonomiska och miljömässiga kostnaderna för samhället som helhet.” (Göran Rosenberg, DN 2010-02-16)
Norrtälje den 28 december 2011
Anja Lund, Kaj Johnsson, Gunnar Hellström, Börje Nordström, Lennart Jansson, Johnny Rosén, Casten von Otter, Birgitta Linder, Jette Johnsson, Bengt Norling, Gunnar Parment, Iréne Hjalmarsson-Rosén, Märit Lindberg
