Tredje statsmakten

Det har varit en spännande politisk höst med ett brus av nya, gamla och nygamla löften från alla politiska riktningar inför valet på söndag. Intressant är också den mediala bevakningen av partiernas och enskilda politikers idéer, planer och löften och sist men inte minst av enskilda politikers handel och vandel.
Här sticker naturligtvis den noggranna granskningen av SD och enskilda medlemmar ut som en nyhet i  mediernas förhållningssätt jämfört med alla tidigare val. Inga eller få politikers åsikter och agerande bland de andra partiernas kandidater får speciellt mycket uppmärksamhet. Man kan få den uppfattningen att de närmast är oförvitliga!

En notis i en av rikstidningarna häromdagen fick mig att sätta morgonkaffet i vrångstrupen. Av alla kandidaterna i Skåne var över 100 personer fällda för olika typer av brott! Kan det vara så illa att lagligen bestraffade brott inte har någon betydelse i våra politikers CV medan opassande åsikter kan stoppa en kandidat som inte passar in i normerna.

Jag upplever fenomenet som skrämmande när brottsliga handlingar inte diskvalificerar politiker från att bli förtroendevalda. Om 100 kandidater blivit dömda i Skåne hur många är det bland de tiotusentals andra kandidaterna runtom i landet? Granskar någon överhuvudtaget maktens företrädare i detta val?

Odemokratiskt översitteri

I ett aggressivt debattinlägg i Norrtelje den19 mars går (M)-ordföranden Gustav Palm till ett personangrepp på mig för ett debattinlägg 24 februari. De senaste fem åren har jag gjort många inlägg om hamnen utan någon reaktion från politikerna så jag må nu ha träffat en öm punkt i den moderata tystnadsmuren! I 40 år har jag varit övertygad anhängare av (gamla) moderaterna men några år i Norrtälje kommun öppnade mina ögon för en lokal (M)-politik av odemokratiskt översitteri.

Herr Palms insinuanta kommentar om kopiering av Länsstyrelsen samrådsyttrande är direkt nedlåtande – men måhända typiskt. Min korta summering av innehållet i Länsstyrelsens yttrande hade ett annat syfte - att öppna NT-läsarnas ögon för de krav och synpunkter som framförs i detta. Bakgrunden är kommunledningens tydliga ovilja att delge kommuninvånarna en möjlighet att själva ta del av innehållet genom att efter lång tid lägga in yttrandet och kommentarer på internet. Det har kanske undgått de nya moderaterna att internet dels inte är tillgängligt för många av kommuninvånarna och att ändå färre har en dator. IT-infrastrukturen i kommunen med fiberkabel utanför stadsområdet är lägst i länet på 1,5 %. Riksgenomsnittet för fiberkabel i glesbygderna är ändå 8,5 % - även det en skrämmande låg siffra. Med närheten till huvudstaden är utbyggnaden i Norrtälje skamligt låg och de facto en hämsko för näringslivets utveckling i kommunen, men samtidigt symptomatisk för bristen på en aggressiv näringslivsstrategi

Herr Palm insinuerar också att mitt och andras debattinlägg har ”förvånansvärt lite fokus på nuläget”. Många konstruktiva inlägg om en varsam utbyggnad av hamnen de senaste åren har tydligen undgått nya moderaterna – eller så är man förblindad av andra motiv än omsorg om medborgarnas väl och ve i den nya gestaltningen av hamnområdet. Veterligen har ingen av de engagerade medborgare som de senaste åren framfört synpunkter om hamnen sagt något som skulle kunna uppfattas som ”utvecklingsfientliga”! Enigheten är uppenbar att hamnområdet måste ges en annan utformning än dagens sorgligt skräpiga utseende. I dagarna snart fem år har ett drygt 100-tal medlemmar i det opolitiska medborgarforumet Mötesplats Norrtälje gett många konstruktiva synpunkter på hamnens gestaltning. De enda problem som ventilerats har knappast varit de tekniska utmaningarna eller saneringsbehovet.  Nej, det överskuggande problem som då och då framförts är det styrande politiska etablissemangets totala ohörsamhet för medborgarnas synpunkter. Alla förslag har mötts av en kompakt tystnad från politikerhåll.

Jag har i inget sammanhang påstått att kommunen är omedveten om de problem som framhävs i Länsstyrelsens yttrande. Däremot oroas jag av det sätt som kommunen nonchalerat tidigare krav från myndigheten – t.ex. 2008 att en geoteknisk undersökning måste genomföras av riskerna för ras och skred innan fortsatt planarbete i hamnen. Ändå har Strukturplanen alias Skelettplanen framtagits i ett flagrant åsidosättande av detta krav. Kan man lita på att de senast framförda detaljerade kraven nu tillgodoses? Det är i alla fall betryggande att Gustav Palm med en repetition av Länsstyrelsens olika krav och försäkran att moderaterna ”inte som ett ansvarskännande parti kan blunda för vissa delar i redovisningen som kräver omedelbara åtgärder”. Varför bara ”vissa”?

Fortsatt är jag ändå oroad av kostnaderna för alla åtgärder som är nödvändiga innan något byggande kommer igång. Och kommer de lägenhetsköpare som satsar några miljoner på en lägenhet att acceptera att bo på en smattrande och stökig arbetsplats med tung trafik? Även finansieringen är optimistisk. Om kommunen gräver ner några hundra miljoner i hamnen, säljer sin mark för att betala kostnaderna har man ju förlorat markens värde i balansräkningen.

En avsiktlig mörkläggning?

Den 3 oktober 2013 har Kommunstyrelsen mottagit Länsstyrelsens Samrådsyttrande över skelettplanen för Norrtälje hamn. Veterligen har informationen - med vittgående konsekvenser för det fortsatta planarbetet -  inte i något sammanhang gjorts tillgänglig för medborgarna. Hemlighetsmakeri skulle man nästan kunna kalla fenomenet när det inte knystats ett ord om Länsstyrelsen utlåtande.

 Varför denna tystnad? På kommunens hemsida har de högtflygande planerna för hamnens exploatering sannerligen i övrigt getts stort utrymme. Är kommunen rädd för att berätta för medborgarna om alla de synpunkter och krav som Länsstyrelsen framlägger för det fortsatta planarbetet?  Då inte heller oppositionen framfört några synpunkter på Länsstyrelsens 5-sidiga yttrande börjar man undra om det finns en hemlig agenda eller överenskommelse i politikerledet!

Följande är några axplock ur Länsstyrelsens yttrande:

”Länsstyrelsen har under tidigare samråd framfört synpunkter med anledning av översvämningsrisk, risken för ras och skred, markföroreningar och störningar från intilliggande verksamheter”.

”Enligt 5 kap.14§ PBL ska Länsstyrelsen under samrådet bl.a. särskilt ta till vara och samordna statens intressen, ge råd om tillämpningen av 2 kap., verka för att riksintressen tillgodoses, att miljökvalitetsnormer följs och att strandskydd inte upphävs i strid med gällande bestämmelser”.

”Planerad bostadsbebyggelse i kombination med gator, torg och parkeringsytor kommer att innebära en stor andel hårdgjorda ytor i området vilket påverkar dagvattenhanteringen. ….Det är angeläget att dagvattensystemet inom området och i mottagande ledningssystem blir robust nog att även klara framtida förändrat klimat, med befarade större nederbördsintensiteter….. Av planhandlingarna skall framgå hur planens genomförande förhåller sig till Miljökvalitetsnormerna(MKN) för vatten och till kommunens åtgärdsprogram för att klara MKN vatten, sett i ett större sammanhang.
Länsstyrelsen kan få anledning att återkomma med synpunkter med anledning av dessa frågor såväl i granskningsskedet som i kommande planer”.

”Planområdet ligger dikt an till riksintresseområde för kulturmiljövården Norrtälje samt fornlämning Norrtälje 42:1 stadslager….. Det är också väsentligt att den tillkommande bebyggelsen tar hänsyn till och bevarar siktlinjer och utblickar så att upplevelsen av stadens karaktär och de olika tidslagren blir tydlig….Som Länsstyrelsen tidigare framhållit kan det finnas rester efter gården Näs i området. Inledningsvis kommer en arkeologisk utredning att behövas för att avgöra om några fornlämningar berörs varför kontakt med med Länsstyrelsen behöver tas innan fortsatt planarbete”.    

”Sjöfartsverket har i ett yttrande, 2012-04-27, över kommunens förslag till ny översiktsplan framfört att om planerna på den nya bostadsbebyggelsen i hamnområdet medför att hamnverksamheten inte kommer att finnas kvar så kan Sjöfartsverket komma att avlysa farleden som allmän….Det är därför angeläget att kommunen samråder med Sjöfartsverket i det fortsatta planeringsarbetet för Norrtälje Hamn”!!

”Av planbeskrivningen framgår att det sammanhängande vassområdet i planens östra del kan antas utgöra uppväxt-och lekområde för fisk….Undersökningar (av bottensedimenten) bör utföras för att få kännedom om eventuella marina naturvärden”

Strandskyddet återinträder när området ersätts med nya detaljplaner. Strandskyddet föreslås upphävas i stora delar av planens vattenområden samt inom allmän plats och kvartersmark för tekniska anläggningar och för centrumändamål på befintlig kajpir….Generellt anser Länsstyrelsen inte att det är lämpligt att upphäva strandskyddet inom allmän plats eller natur eller vattenområde…”.

”Många frågor avseende skötsel, eventuell prövning enligt miljöbalken, behov av muddring etc. behöver klargöras. Generellt bör åtgärder i vattenområdet ske med stor varsamhet”.

”I remissen ”Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län” föreslår Länsstyrelsen en rekommendation om att ny sammanhållen bebyggelse och samhällsfunktioner av betydande vikt i Norrtälje behöver placeras ovanför nivån 2,90 meter i höjdsystemet RH2000…I planbeskrivningen framhålls att all mark och blivande gatunivå inom hamnområdet generellt kommer att ligga på en nivå på +2,0 m(RH00)…..För att minska riskerna anser Länsstyrelsen …att teknisk infrastruktur…t.ex el-och pumpstationer bör placeras ovanför nivån 2,90m RH2000”.

”Hamnområdet i Norrtälje finns med i Länsstyrelsens rapport  Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län – för dagens och framtidens klimat från 2011. Av planbeskrivningen framgår att marken inom planområdet består av fyllningslager som vilar på olika lager av berg på större djup. Planerade markarbeten kommer att medföra belastningsökningar och behov av grundförstärkningar….Länsstyrelsen önskar ta del av kommande geotekniska undersökningar”.

Så långt Länsstyrelsen. Jag avundas inte den nya Projektledarens förestående arbetsbördor men hoppas att han har den moraliska resningen att stå emot allt politiskt tryck om att ta möjliga genvägar i det fortsatta arbetet.

Mera oroande är kostnaderna för projektet och de långsiktiga effekterna för kommunens skattebetalare. Med den förestående förstärkningen av kajen och estimerade kostnader om 130 milj.kr är 20% av den aviserade totala uppskattningen om 650 milj kr förbrukade. Är det tillrådligt att starta med detta innan man har resultaten av de nya geotekniska undersökningarna? De gamla undersökningarna har ju underkänts som alltför ytliga.

Min oro för eskalerande kostnader har ökat med läsningen av Länsstyrelsens yttrande!

Kommunens invånare måste göras uppmärksamma på ett antal uppenbara risker med hela hamnprojektet innan valet i September!

Hamnprojektet - risker på hög nivå!

En kommunal satsning av gigantiska proportioner är på gång i Norrtälje Hamn med den ”skelettplan” som beslutats av politikerna i Kommunfullmäktige. De faktiska kostnader som kommer att drabba kommunens skattebetalare är dåligt belysta – kanske inte ens ordentligt utredda eller kalkylerade. Bristfällig information har getts till kommunens invånare om proportionerna på anläggningskostnaderna och framtida underhåll för gator, nya avlopp och ledningar som skall konstrueras. I NT har vi fått läsa den summariska siffran 650 miljoner kronor som utan detaljplaner gissningsvis är en uppskattning på osäkra grunder. Offentliga kostnadsberäkningar är i allmänhet glädjekalkyler som ofta överskrids med 50% eller mera. Då är miljarden inte långt borta innan något byggande över den nya marknivån är aktuellt

Kostnaden för gator och VA-systemen är kommunal. Att rita ett antal linjer som markerar gator är lätt men anpassning till alla nya ”marknivåer” i förhållande till bebyggelsen betyder inte bara asfaltering men omfattande markarbeten. VA-systemens kapacitets- och säkerhetskrav blir en teknisk och kostnadsmässig utmaning med tanke på havsvattnets höjning redan under de nästa tre generationernas livstid. Kostnadsbördan hamnar ju de facto hos dem som framtida skatter! Ett perspektiv som alla unga väljare borde få veta innan nästa val!

Trafikunderlaget som nämnts i den ”strukturplan” som presenterats är redan föråldrad! Trafiken på Roslagsgatan ä r  redan över 10 000 fordon och inte 7 000 så i planen skapas trafikkaos med den trafik som tillkommer. När utbyggnaden i presenterad form är klar har trafiken sannolikt ökat till mer än 15 000! Var kommer tänkt ökad turism in i bilden? M.a.o. är gatu- och trafikplaneringen redan underdimensionerad i kommunens plan.

Kommunledningen har redan en gång - med beslutet om Norrvatten - visat att man i kohandel mellan (M) och (S) fattar kostsamma investeringsbeslut på felaktiga premisser. Vatten skulle då behövas till  82 000 norrtäljebor från Mälaren. Den förutsättningen har sedan reviderats till 77 000 en generation fram i tiden, men kostnaderna finns där! En höjning av Erkens yta med 7 centimeter hade enligt experterna varit tillräcklig för kommunens vattenbehov. Vem drev egentligen på beslutet om Norrvatten – Stockholm som behöver renare vatten än Mälarens?

 Utbyggnaden av hamnen är på väg att bli ett riskfyllt projekt för kommunens skattebetalare. När planen för hamnområdet inte har något stöd i tydliga strategier för kommunens näringsliv, sysselsättning, skolor och andra samhällsfunktioner blir  hamnen en bricka i det kommunala Monopolspelet. Om inte behovet av lyxlägenheter finns gör inget byggföretag osäkra investeringar. Norrtälje har stagnerat och ligger sist av alla kommuner på många områden. Kommunen är i dagsläget inte någon lockande framtidskommun och "varumärket" är minst sagt ganska skamfilat

Är det då rättvist att alla kommunens skattebetalare skall utsättas för de risker som hamnplanerna innebär när kommunens skolpolitik, bostadspolitik, miljöpolitik och resurserna till äldrevården redan ligger i bottenligan ? De partier som deltagit i besluten om hamnen bör informera väljarna vilka kostnader och risker man belastar dagens och morgondagens skattebetalare med?

  

Myten om studietradition - vad göra?

Myter är som bekant långlivade och svåra att motbevisa. En av de starka och   hämmande för samhällets utveckling är myten – eller det slentrianmässiga försvaret – om studietradition. Allehanda undersökningar och rapporter i detta land sägs visa att föräldragenerationens bildningsnivå avgör barnets framgång i skolan. Hur skall man kunna bevisa att detta mönster inte är en en gång för alla given sanning som vi är hänvisade till att acceptera. Kan ett sådant mönster i så fall brytas.

Av naturliga skäl söker jag ett svar i mitt eget härjade födelselands historia och dagens skolresultat. Hur kan det komma sig att man i det forna länet på andra sidan Östersjön inte upplever samma fenomen? Svaret är att ingen eldar under myten om studietradition och skillnaden i resultat i PISA-undersökningarna visar att betydelsen av social bakgrund är negligerbar. Vid andra världskrigets slut i mitten av 40-talet hade en överväldigande majoritet av det finska folket en fyraårig folkskola i bagaget, som mina föräldrar och alla tidigare generationer i släkten. Gymnasie- eller högre utbildning gällde endast för en begränsad del av befolkningen.

 Kloka politiker, som hade att återuppbygga ett krigshärjat land utan stora naturresurser, insåg att ett brett utbildningsprogram  var nödvändigt om landet skulle klara den enorma krigsskadeersättning till Sovjet som vinnarmakterna USA, England och Frankrike ålade Finland vid fredsfördraget i Paris 1947. På två generationer har nog inte någon studietradition byggts upp. Hela folket skulle och måste ges en utbildning för att landet skulle och skall klara sig.

I stället för att dölja en felaktig pedagogisk attityd till elevmaterialets sociala  bakgrund  som en klassificeringsfaktor för ”bildbarhet” har skolväsendet infört begreppet läroplikt. ALLA skall bibringas den kunskapsnivå som skolplanen förutsätter. Den springande punkten och nyckeln till framgång är att från skolstart ge alla barn det pedagogiska stöd och den hjälp de behöver för att nå målen. Det är naturligtvis heller ingen absolut sanning att ”rikemansbarn”  har lättare att lära sig än de andra så behovet av stöd är individuellt! Begåvningens normalkurva följer inte kurvan för social rang! 

Ett begrepp som genomsyrar skolprogrammet i den finska skolan är  LÄSFÖRSTÅELSE. Från start är det pedagogernas primära uppgift att se till att alla elever lär sig förstå och tillgodogöra sig vad de läser i alla ämnen. Enskilda klasslärare hinner inte följa alla elever och tillgodose varje elevs behov. Därför får skolan resurser till specialundervisning av de elever som i enskilda ämnen behöver mera hjälp. Resultaten och samhällsnyttan av denna skolpolitik är uppenbar och för landet som helhet en förutsättning att klara sig i den allt ökande globala konkurrensen.

I stället för att passivt acceptera myten om studietradition bör vi snarast förse skolorna med de resurser och den pedagogiska personal som kan lyfta alla elever och skolan ur dagens mediokra läge.

Sjuk behandling av Norrtälje Sjukhus och kommunens gamla

I två initierade inlägg i NT om vården och TioHundra (Johan Westerholm (S) 29/10 och Bengt Annebäck, Ingrid Landin och Bridget Wedberg (MP) den 15/11) har spelet om vårdresurserna i kommunen gjorts tydliga. Den 28/10 kunde man i DN läsa att Norrtälje satsar minst av alla landets kommuner på vården av de äldre! Vilka andra motiv än omsorgen om medborgarna ligger bakom fördelningen av resurser till sjukhuset och vården?

Norrtälje Sjukhus har en 200-årig brokig historia. Landshövdingen i Stockholms Län vid 1700-talets slut, Samuel af Uggla, oroade sig för utbredningen av veneriska sjukdomar i länets norra delar. Med bifall av Serafimerordensgillet och hjälp av privata sponsorer färdigställdes Norrtelje Kurhus 1791 och verkade i ett kvarts sekel. Sjukhusverksamheten fortsatte med om och tillbyggnader under 1800-talet. 1897 skrev Norrtelje Tidning att ”länslasarettet i Norrtelje har fått en ny och tidsenlig inredning”. Utbyggnad, större om och tillbyggnader på 19 50 och 70-talet och ett helt nytt sjukhuskomplex 1996 ger i dag 96 vårdplatser. Sjukhuset med ca 600 anställda får ca 120 000 besök om året!

Norrtälje Sjukhus var först i landet att bli miljöcertifierat. Under senare år har sjukhuset rankats högst i olika sammanhang – bl.a.som ett av landets renaste och nyligen fick man utmärkelsen som det främsta i landet för behandling och rehabilitering av stroke- och hjärtpatienter.

Sjukhuset ägs av landstinget, men sedan januari 2006 har vårdprojektet TioHundra AB – hälftenägt av landstinget och kommunen - ansvar för  sjukvårdens organisation. Med ca 2600 anställda är TioHundra kommunens största arbetsgivare. Fördelarna av samordningen och kostnadsfördelarna väckte från starten stort intresse på många håll i landet och utlandet med studiebesök från flera länder. Trots detta har majoriteten inte godkänt TioHundra-projektet på lång sikt utan endast ”på prov” de närmaste åren.    

Politikerna hänvisar till kontinuerliga ekonomiska problem. Vad man inte upplyser allmänheten om är att Norrtälje sjukhus och TioHundra får lägre ersättning av landstinget än andra sjukhus för motsvarande vård! Under flera år har ingen reglering gjorts av ersättningarna från landstinget för kontinuerligt stigande kostnader. Vid hembesök ges ersättning endast för tiden i hemmet – inte för resetiden osv vilket i dag framtvingar en  svår fördelning av en redan ansträngd budget

Landstinget har nyligen cyniskt beslutat att lägga ner canceravdelningen vid sjukhuset med besvärliga följder för patienter och anhöriga för vård i Stockholm. Paradoxalt läser man i DN 7/11 att det redan finns för få vårdplatser för cancersjuka i Stockholm!  Har politikerna ingen kunskap om verkligheten? Vården i länet är redan kritiskt underdimensionerad. Prestigebygget vid Karolinska drar enorma resurser och skuldsätter Landstinget. När det står klart kommer vårdplatserna att vara färre än i dag! Man satsar på forskning och spetskompetens, vilket i sig är lovvärt, men inte så lyckat för länets sjuka.

Vid Södersjukhuset, i Huddinge och Danderyd ligger vårdbehovet över  plats-och personaltillgång. Det finns i dagsläget ett ”vårdunderskott” i länet - både i form av vårdplatser och vårdpersonal. Med tanke på befolkningsökningen och åldersprofilen blir inte efterfrågan mindre i framtiden. Vårdval Stockholm kan fungera i Stockholm  med vårdcentraler ”runt hörnet”. I Norrtälje finns i praktiken inga valmöjligheter. Utan bil för att komma till en vårdcentral – privatiserad eller offentlig - gäller otillräcklig kollektivtrafik. En mardröm för många äldre. Mödra- och barnavårdscentraler är hotade.

Måttstocken för äldreomsorgen i Norrtälje definieras  av

ordföranden i Sjukvårds-och omsorgsnämnden, Erik Landby (M):” Vi har också hushållat med resurserna men vi ser inga tecken på att det skulle vara så att folk far illa av det”. Ett kvalitetskravens lågvattenmärke!  Varslet av 22 personer i Tiohundra sänker vårdnivån ytterligare. Vi äldre vill inte ha landets lägsta resursfördelning till äldreomsorgen!

"Lånet" från pensionärerna - vadå lån....?

1999 genomförde Göran Persson att 45 miljarder flyttades från AP-fonderna till Statsbudgeten. År 2000 överförs igen 45 miljarder och slutligen 1 januari 2001 ytterligare 258 miljarder. Sammanlagt således en ganska stor summa om 348 miljarder av våra pensionspengar. Fram till 2005 schabblades det sedan ganska allvarligt med en del politiska beslut och skrämmande dåliga beslut av AP-fondernas förvaltare så fonderna hamnade på minus!!!

Med  ”lånet” på 348 miljarder med säg låga 3,5 ränta på ränta i 12 år sedan  2001 skulle totala pensionskapitalet ligga på ca 525 miljarder-  vid 5% förräntning på ca 625 miljarder.

Innan ”bromsen” nu tillämpas på de redan diskriminerat beskattade pensionerna borde vi pensionärer kanske överväga åtgärder mot statsmakterna och Pensionsmyndigheterna för att återfå de 348 miljarderna plus ränta till våra pensioner.

Vi som byggt välfärdssystemet skall inte fortsatt subventionera statens affärer och AP-fondernas dåliga förvaltning med våra 100-tals miljarderna. Det räcker med skattediskrimineringen!

Kan Pensionärsföreningarna PRO och SPR gå samman om en EU-anmälan tro…?