Landet utanför II

”Kräftgång för lokala delikatesser” lyder huvudrubriken I Norrtelje Tidning i dag. I sig en sorglig historia om den smittsamma kräftpesten som härjar i våra sjöar och vattendrag. När lokala delikatesser nämns kommer man lätt att tänka på andra lockande smaksensationer som produceras i kommunen.

En gång i tiden hade den officiella statistiken en rubrik – Lantbruk med binäringar. Vad allt som ingick i den statistiken är mig obekant.  Låt oss därför nu tänka på alla de närodlade och närproducerade produkter som framställs i vår lantliga kommun.

 Första associationen är biodlarna med honung – en verksamhet som dessutom är bland de mest viktiga i odlingskedjan med bin som pollinerar så många viktiga växtarter. Gynnar du de lokala biodlarna? Får och lammproduktionen är ganska omfattande i Norrtälje – och som jag uppfattat situationen är efterfrågan i dag större än produktionen. Så har vi kalkonuppfödarna, ank-och hönsuppfödarna med äggproduktion – du köper väl närproducerade ägg! Tillgången på närproducerad mjölk förefaller förbättras – här styr ju handeln utvecklingen och vad du kan välja.

I förlängningen av mjölkproduktionen tillverkar Väddö Gårdsmejeri ett brett sortiment av läckra ostar. Hörde nyligen att någon satsar på getmjölk och getost! På Adamsberg i Rimbo tillverkas kallpressad hälsosam rapsolja, som man också kan hitta i kommunens stormarknader.

Vi har en hotad fiskerinäring. Ett fåtal envetna fiskare som inte enbart får kämpa mot hav och stormar men mot miljögifter och ibland ogenomtänkta EU-regler som reglerar fångstmängder, maskstorlek på nät, trålfiske och vad vet jag. Men man kan köpa närfångad fisk i kommunen – jag gör det i Grisslehamn.

Som ett extra inslag vid middagsbordet har vi tillgång till ett antal sorter av närproducerat öl från Bruksbryggeriet i Skebobruk och olika snapsar, punsch och likörer från Norrtelje Brenneri i Lohärad.

Även handelsträdgårdarna är mycket viktiga i vår kommun med många trädgårdar – både för villaträdgårdar och fritidshus med egna täppor för rotfrukter och andra grödor.

Alla dessa små eller medelstora företag får kämpa på egen hand. Ibland undrar jag om det inte skulle löna sig att de startade en eller flera gemensamma affärer – eller kalla det marknader. Kunderna skulle slippa köra till alla enskilda producenter och troligen köpa flera produkter på samma gång – och miljövänligt på köpet.

Har kommunen en strategi för att främja dessa verksamheters produktion? Har inte sett någon – men tvärtom satsningar på den ena stora handelsplatsen efter den andra, vilket hotar många små lokala verksamheter. De enskilda näringsidkarna bör nog ta saken i egna händer och marknadsföra sig på en bred gemensam plattform – inte bara inom kommunen men även utanför. Så kan satsningar på gemensamma affärer/marknader locka medvetna kunder till nya matupplevelser.

”Landet utanför” måste snarast börja bekämpa maktens centraliseringsmani! Annars utarmas den Norrtälje kommun vi lärt oss känna.

Landet utanför

Med tungt hjärta läser jag rubriken ”Ödeshöst väntar Folkets hus” i torsdagens nummer av Norrtelje Tidning. Folkets Husföreningen i Hallstavik hade ansökt om 1,8 miljoner från den största ägaren Norrtälje kommun, men får hälften av detta belopp. Man förundras över kommunledningens attityd till denna så viktiga kulturinstitution i kommunens ytterområde. Folkets Hus i Hallstavik är en samlingspunkt för kommuninvånarna - inte bara för de på orten boende. Många olika arrangemang lockar besökare både från Norrtälje stad, Uppsala, Östhammar och kommunens sydligare delar. När man startade visningar av operor i storbild i samarbete med Metropolitan har det kommit busslaster av besökare från andra orter.

Hallstaviksnätverket arrangerar näringslivsdagar då ortens och andra företagare och olika offentliga institutioner visar upp sig. Däremellan hålls många arrangemang som t.ex. Hallstaviks Kammarkörs konserter etc.

Folkets Hus i Hallstavik är en anläggning som kommunens invånare behöver.  Kommunens ledning är beredd att bokstavligen gräva ner 650 millioner kronor i hamnprojektet, i markarbeten, avlopp, vattenledningar osv.  – med risk för ändå mycket högre kostnader - innan det blivit något byggande.  Mot den bakgrunden är det njugga anslaget till Folkets Hus i det närmaste en cynisk skymf! 

Men det passar naturligtvis in i styrets propagandistiska påstående att Staden måste växa för att vara kommunens motor.

Jag tror inte att 1350 lyxlägenheter i Norrtälje hamn blir någon tillväxtmotor med bättre service till de boende i varken Hallstavik, Rimbo, Älmsta, Bergshamra eller någon annan ort i kommunen. Tvärtom!

Kommunens ledning talar med kluven tunga och håller landsbygden på undantag – hela tiden.